En anpassad kristen

Jag skrev igår om Marcus Birros bok "Släng alla kartor". Jag tycker som oftast om att läsa vad Birro skriver i krönikor i olika tidningar. Han är väldigt frispråkig om livet med Gud. Men alla är inte lika förtjusta i det.

I Expressen skriver Aase Berg en recension om Birros bok. Då jag läser recensionen får jag intrycket av att hon tycker att kristen bör man inte vara. Och om man trots det är kristen så bör man helst inte tala om det. Och om man måste tala om det bör det inte vara i medier som "vanliga" människor läser.

Dessutom tycker tydligen Aase Berg att om man ändå måste vara kristen bör man vara det i en kristendomsform som Aase Berg tycker är minst anstötlig. Däribland ingår Livets Ord och Ulf Ekman inte. Hon skriver: "I slutet av boken tar han rentav Ulf Ekman och Livets ord i försvar."

Det är inte lätt att vara kristen nu för tiden. Helst ska man inte vara det alls, sen ska man inte tala om att man är det och om man trots allt detta ändå är det, ska man vara det i ett samfund som Aase Berg inte har något emot. Men hon glömmer att tala om var man ska vara med i stället, om man nu vill vara politiskt korrekt.

För min del tycker jag det verkar vara jobbigt att vara en sån anpassad kristen som Aase Berg kan acceptera. Jag tror jag väljer att vara en riktig kristen istället.