Men det visade sig då vi flyttade tillbaka till Sverige att det inte var så lätt att bli svensk igen efter några år utomlands. Det krävdes myndighetsbesök och lång väntan för att få lämna in en ansökan om att få bli svensk igen.
Men allra minst lätt var det medan vi bodde i Lettland. Då vi flyttade till Lettland hade vi fått ett beslut från Försäkringskassan i Sverige som gick ut på att vi skulle få stå kvar i Svensk försäkringskassa under tre år. Detta var ett undantag från de normala reglerna eftersom vi var "utsända" av Frälsningsarmén i Sverige.
Att stå kvar i svensk försäkringskassa fungerade utmärkt i teorin, men i praktiken fungerade det inte alls. Då vi hade ett återbesök hos vår husläkare i Nacka, kunde vi inte komma förbi registreringen i receptionen. Den vänliga damen bakom disken förklarade vänligt att vi inte fanns. Det tyckte vi var tråkigt att höra för vi visste ju att vi fanns. Först efter en lång stunds övertalning ringde sköterskan in till vår husläkare och då han sa "släpp in dom", lät sköterskan oss motvilligt passera.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inte är lätt att var lett, men att det inte heller är så lätt att försöka vara svensk, även om man aldrig varit annat än svensk i flera generationer. Har man flyttat utomlands och slutat existera är det lönlöst att försöka bevisa att man finns.
No comments:
Post a Comment