Då jag växte upp fick vi i skolan regelbundet en tidning från Sparbanken. Tidningens namn var Lyckoslanten och huvudpersonerna i den återkommande serien i tidningen var Spara och Slösa.
Spara var blond med rosiga kinder och såg glad ut. Slösa hade svart stripigt hår och såg allmänt glåmig ut och såg ut att vara olycklig. Sensmoralen var kanske tvivelaktig. Man blir inte automatiskt lycklig av att ha pengar, men budskapet var klart: ”Spara dina pengar på banken så får du ett bättre liv i framtiden”. Budskapet var naturligtvis viktig för banken. Ju fler som placerade sina pengar i banken till låg ränta, desto mer pengar kunde banken i sin tur låna ut till betydligt högre ränta. Banken kunde bli rik och betala sina chefer höga löner.
Men det finns ändå något sunt i värderingarna som banken försökte förmedla. Förbruka inte mer pengar än vad du har. Om du överkonsumerar kommer dina skulder förr eller senare ifatt dig.
Idag är budskapet annorlunda. Bankernas budskap till oss är inte att vi ska spara. Budskapet är det omvända. Låna så blir du lycklig. Då kan du köpa allt det som du drömt om.
Samhället belönar den som lånar och straffar den som sparar. Den som lånar får skattelättnader genom att räntekostnader delvis är avdragsgilla. Den som sparar får nästan ingen ränta och får se värdet av sina sparade medel urgröpas av inflationen.
Det är en total omsvängning av värderingarna från Lyckoslantens dagar.
I Svenska Dagbladet läste jag i veckan en artikel som talar om den växande ekonomiska kristen i Europa. Den kallas i artikeln för värdenas kris. Det är den samma omsvängningen i värderingarna som staterna nu drabbas av. De nya värderingarna innebär att det är Slösa som är den lyckliga och Spara är den olyckliga.
Stat efter stat överkonsumerar och lånar upp pengar till förbrukning och för att kunna utveckla sitt land. Förr eller senare så måste det växande skuldberget hinna ifatt oss. Och det är det som just nu skakar Europa.
Men man kan också se en ”värdenas kris” på andra områden. Jag läste också i veckan ett inlägg i Kyrkans Tidning som talar om att det finns en kristen kyrka i Sverige där 20 procent av medlemmarna menar att kristendom, eller religion i allmänhet, är skadlig för människorna. I den kyrkan är det bara knappt 15 procent av medlemmarna som tror på Jesus Kristus. Jag undrar vad de övriga dryga 85 procenten tror på?
Värdenas kris finns tydligen inte bara inom ekonomin.
/PB
Spara var blond med rosiga kinder och såg glad ut. Slösa hade svart stripigt hår och såg allmänt glåmig ut och såg ut att vara olycklig. Sensmoralen var kanske tvivelaktig. Man blir inte automatiskt lycklig av att ha pengar, men budskapet var klart: ”Spara dina pengar på banken så får du ett bättre liv i framtiden”. Budskapet var naturligtvis viktig för banken. Ju fler som placerade sina pengar i banken till låg ränta, desto mer pengar kunde banken i sin tur låna ut till betydligt högre ränta. Banken kunde bli rik och betala sina chefer höga löner.
Men det finns ändå något sunt i värderingarna som banken försökte förmedla. Förbruka inte mer pengar än vad du har. Om du överkonsumerar kommer dina skulder förr eller senare ifatt dig.
Idag är budskapet annorlunda. Bankernas budskap till oss är inte att vi ska spara. Budskapet är det omvända. Låna så blir du lycklig. Då kan du köpa allt det som du drömt om.
Samhället belönar den som lånar och straffar den som sparar. Den som lånar får skattelättnader genom att räntekostnader delvis är avdragsgilla. Den som sparar får nästan ingen ränta och får se värdet av sina sparade medel urgröpas av inflationen.
Det är en total omsvängning av värderingarna från Lyckoslantens dagar.
I Svenska Dagbladet läste jag i veckan en artikel som talar om den växande ekonomiska kristen i Europa. Den kallas i artikeln för värdenas kris. Det är den samma omsvängningen i värderingarna som staterna nu drabbas av. De nya värderingarna innebär att det är Slösa som är den lyckliga och Spara är den olyckliga.
Stat efter stat överkonsumerar och lånar upp pengar till förbrukning och för att kunna utveckla sitt land. Förr eller senare så måste det växande skuldberget hinna ifatt oss. Och det är det som just nu skakar Europa.
Men man kan också se en ”värdenas kris” på andra områden. Jag läste också i veckan ett inlägg i Kyrkans Tidning som talar om att det finns en kristen kyrka i Sverige där 20 procent av medlemmarna menar att kristendom, eller religion i allmänhet, är skadlig för människorna. I den kyrkan är det bara knappt 15 procent av medlemmarna som tror på Jesus Kristus. Jag undrar vad de övriga dryga 85 procenten tror på?
Värdenas kris finns tydligen inte bara inom ekonomin.
/PB
No comments:
Post a Comment