Nyhetsflödet

Friday, August 31, 2012

SEA och Mats Tunehag svarar på påhoppet

Tre forskare skrev en debattartikel om främlingsfientlighet i SEA (Svenska Evangeliska Alliansen). Jag skrev om detta igår.

Idag (31/8) svarar Stefan Gustavsson och Stefan Svärd, Generalsekreterare respektive ordförande i SEA, på kritiken i en Dagen-artikel:
"Oseriös nidbild av SEA
Utifrån enskildheter i ett par artiklar försöker skribenterna skapa en nidbild av Svenska evangeliska alliansen (SEA). Det är oseriöst, skriver Stefan Swärd och Stefan Gustavsson i ett svar på gårdagens kritiska artikel." 
Läs mer

Också Mats Tunehag, tidigare ordförande i SEA, svarar på SEA:s hemsida:
"Mats Tunehag svarar på kritiken
Vissa läser texter som en viss potentat läser bibeln. Det finns något som heter sammanhang och helhet över tid. Den som kan läsa och har följt mina texter och tal – och mitt engagemang - under många år vet att jag inte är emot muslimer, men kritiserar den uppenbara brist på demokrati och brott mot mänskliga rättigheter som finns där islam har ett avgörande inflytande.
Läs mer

Världen idag skriver:
"Anklagelserna om främlingsfientlighet är falska och ohederliga
Stefan Gustavsson kallar
på sin blogg texten något av det mesta ohederliga han läst från kristna debattörer och menar att det är en klipp- och klistra-artikel där man ryckt meningar och uttryck ur sitt sammanhang för att skapa den fiendebild man önskar och för att kritik av islam ska framstå som kritik av muslimer.
- Vi har de senaste åren arbetat intensivt med frågor om religionsfrihet och öppna pluralistiska samhällen där alla har rätt till sin övertygelse. Vi har publicerat starkt antirasistiska texter och översatt Kapstadsöverenskommelsen som går emot främlingsfientlighet. Vi har lyft upp den kristnes uppdrag att välkomna främlingen, flyktingen och den svage. Kritiken bygger på bristande analysförmåga, menar han.
"   Läs mer

Stefan Gustavsson skriver på sin blogg:
"Unken artikel i viktigt ämne
Jag har varit med om en hel del i media, men detta tillhör det mer förvånande. De senaste fem åren har fokus i arbetet för SEA bland annat varit frågan om det pluralistiska samhället; ett samhälle med frihet, yttrandefrihet och religionsfrihet för alla. Ett öppet samhälle. Vi i SEA har arrangerat seminarier och publicerat manifest för det öppna samhället, gett ut starkt antirasistiska skrifter som “Kapstadsöverenskommelsen”, arrangerat manifestationer för utvisningshotade flyktingar.
Läs mer

Läs också:
- Bengts Malmgrens blogg    
- Mats Tunehags blogg





Thursday, August 30, 2012

Kraftiga reaktioner på Dagen-artikel

På debattplats i Dagen publicerar tre forskare ett frontalangrepp på SEA, Svenska Evangeliska Alliansen. I ingressen till artikeln kan man läsa:
"Svenska evangeliska alliansen (SEA) är en kristen organisation med ambitionen att samla Sveriges evangelikala kristna. I alliansens nätverk ingår bland andra pingströrelsen, Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén och Trosrörelsen. Samfundsledare, pastorer, opinionsbildare, författare och en riksdagsledamot för Kristdemokraterna ingår i styrelsen. Organisationen har alltså en bred förankring i svensk frikyrklighet. Samtidigt visar det sig att den torgför djupt främlingsfientliga åsikter."

De kraftiga reaktionerna uteblir inte. Artikeln är tendensiös och nonchalant och artikelförfattarna uppvisar en frapperande okunnighet då det gäller SEA:s inställning i fråga om främlingsfientlighet. Eller kanske har de en avsikt att svartmåla SEA.

SEA:s ordförande Stefan Swärd skriver på sin blogg under rubriken: Nu är jag ledsen, arg och upprörd:
"De tre artikelförfattarna argumenterar för sin ståndpunkt genom enstaka citat av några artiklar som Mats Tunehag har skrivit. Tunehag var ju tidigare SEA:s styrelseordförande men avgick från det uppdraget för ett par år sedan. Under mellanperioden har EFS:s tidigare föreståndare Anders Sjöberg och riksdagsledamoten Anneli Enochsson fungerat som ordförande. Sedan mars månad i år har jag det uppdraget.
Eftersom jag själv har varit djupt engagerad i många år i kampen mot främlingsfientlighet och rasism, så känns det kränkande att bli utsatt för denna typ av kritik."

Också Frälsningsarméns ledare Marie Willermark kommenterar artikeln på sin blogg:
"Frälsningsarmén nämns i sammanhanget eftersom vi tillsammans med många kyrkor och individer är delaktiga i detta svenska och internationella evangeliska nätverk. Den ideologiska grunden för detta är Lausanndeklarationen och senast inte minst Kapstadsöverenskommelsen. Det är främlingsvälkomnande dokument."

SEA kommentar artikeln på sin hemsida och skriver:
" debattplats i tidningen Dagen riktas idag (30/8) hård kritik mot Svenska Evangeliska Alliansen. Bland annat beskylls SEA för främlingsfientlighet och det påstås att vi är kritiska mot muslimsk invandring. Ni som följer vårt arbete vet om att dessa anklagelser är grundlösa.
Tvärtom arbetar SEA för ett öppet och fritt samhälle. Vi är för en generös flyktingpolitik och välkomnar muslimsk invandring. Den senaste tiden har vi arbetat i synnerhet med frågor som rör det pluralistiska samhället."
Idag (31/8) kommer SEA:s generalsekretare Stefan Gustavsson och ordförande Stefan Swärd att bemöta artikeln i Dagen.

Soup, Soccer and Salvation, since 1978

Nästa helg (8-9 september) genomför Frälsningsarmén i Norge sin traditionella FA-cup i fotboll. 27 lag är anmälda och det är rekord. Förra året sände vi tre av våra söner med ett svenskt lag och laget vann FA-cup 2011. Jag är inte säker på att det var så populärt i Norge, så i år skickar vi bara med två av våra söner i det svenska laget. Bara för att ge Norge en chans.

Du kan läsa mer om FA-cup i Norge och följa utvecklingen av cupen här.

Wednesday, August 29, 2012

Ni ska få kraft!

Nyss hemkomna från konferensen "Bygget-Mälardalen" i Uppsala laddar vi nu om för en bibelhelg i Åbo/Turku i Finland nästa helg.
Bibelhelgen börjar med en gudstjänst klockan 18.00 på fredagskvällen. På lördagen är det två seminarier 10.30 och 15.00 och därefter avslutas lördagen med gudstjänst klockan 18.00. På söndagen är det gudstjänst 12.00.

Löftet från Gud är "Ni skall få kraft" (Apg 1:8), och vi tror på löftet!!

Tuesday, August 28, 2012

FA:s lärosatser och den första trosartikeln

Frälsningsarmén ger med ojämna mellanrum ut en ny upplaga av "Handbok i Frälsningsarméns Lärosatser" (Handbook of Doctrine), som bland annat är en förklarande utläggning av FA:s elva lärosatser.

En ny genomarbetad upplaga publicerades 2010 på engelska och den svenska versionen har just givits ut.

Samtidigt som den svenska upplagan publiceras kommer det besked om ändring av innehållet på en väsentlig punkt. Det handlar om den första lärosatsen som behandlar Frälsningsarméns syn på Bibeln. I den nu publicerade svenska upplagan står det:

"Bibelns inspiration är grunden till att vi kan förstå att den gudomliga uppenbarelsen i skriften är tillförlitlig. Bibeln är inspirerad på ett unikt sätt som gör den annorlunda jämfört med alla andra skrifter eller konstverk. Detta betyder dock inte att Bibeln är ofelbar eller utan ofrivilliga mänskliga misstag som skulle kunna vilseleda. Medan vi tror att det övergripande budskapet i Bibeln är inspirerat och pålitligt måste varje enskild text läsas och tolkas noggrant utifrån sitt sammanhang (kontext) och med noggrann hänvisning till den bibliska sanningen i sin helhet." (sid. 31)

Problemet med denna skrivning är att den kan förstås som att Bibeln innehåller fel eller innehåller mänskliga misstag som kan vilseleda. Normalt har vi inte sett på Bibelns texter som vilseledande eller felaktiga. En sådan formulering är naturligtvis problematisk. Om Bibeln innehåller en massa fel, vem ska bedöma vilka delar som är fel och vilka som är rätt?

Frälsningsarmén internationellt har uppmärksammat denna olyckliga formulering (obs den svenska versionen är en korrekt översättning av den engelska) och Generalen har efter konsultation med flera rådgivande nämnder beslutat att ändra ordalydelsen med omedelbar verkan. Den engelska tidskriften Salvationist skriver om detta och ger oss den nya ordalydelsen (min egen översättning):

"Vi tror att Bibelns budskap är inspirerat och pålitligt. Men varje enskild text måste läsas och tolkas noggrant utifrån sitt sammanhang och med hänsyn till den bibliska sanningen i sin helhet.
Vi slår fast att vi kan lita på Skriften som instruktion och vägledning av gudomlig sanning och kristet liv, eftersom vi i Skriften möter Guds eget ord, Jesus Kristus. Den Helige Ande som inspirerade författarna upplyser även dem som läser dess blad och leder dem till tro."

Jag är tacksam för Generalens beslut att ändra formuleringen vilken annars skulle ha inneburit en radikal förändring av Frälsningsarméns syn på Bibeln.

Sunday, August 26, 2012

På väg hem

Nu är konferensen Bygget Mälardalen över för den här gången. Nu är vi på väg tillbaka till Riga med Silja Festival. Vid elvatiden lägger vi till i Riga och sen åker vi direkt till Regionhögkvarteret och tar tag i veckans arbetsuppgifter.

Avslutningsmötet hölls i Frälsningsarméns lokal som var välfylld. Jag talade om profetior som hade kommit om en stundande skördetid.

Vi fick också under gudstjänsten information om resultatet från offerinsamlingen i lördags till förmån för den nya kårplanteringen i Saldus. Resultatet var över 16.000 kronor!!

Det var en stor förmån att få vara med om konferensen och en stor glädje att återse många av våra gamla vänner från olika perioder av vårt liv.

TACK också för strålande, upplyftande musik under konferensen:
-Lovsångsteamet från Västerås med Daniel Viklund, Marina Bratterud, Ludvig och många fler,
-Gospelkören från Västerås "Real Life"
-Lovsångsteamet från Uppsala med Guri Nilsson och försångare
-Kören "Jubal" från Uppsala med sånger av Guri Nilsson och Karin Eriksson

Och tack alla andra som varit med att planera och genomföra konferensen!

Världen idag skriver också en artikel om konferensen. Du kan läsa den här.

Saturday, August 25, 2012

Söndagsmorgon i Uppsala 26/8

Det är söndagsmorgon i Stockholm. Snart dags att resa till Uppsala för avslutningen av konferensen "Bygget".

Lördagen var en intensiv konferensdag. På morgonen var det olika seminarier. Rut och jag hade ett seminarium med rubriken "Rustad för att rädda". Utgångspunkten för seminariet var vad vi ska rädda från och vad vi ska rädda till. Vi började seminariet med William Booths vision "Vem bryr sig?". Du kan läsa hela visionen här.
Vem bryr sig?
På lördagseftermiddagen var det välkomstmöte för de nya kadetterna som ska börja sin två-åriga utbildning till frälsningsofficerare. Åtta kandidater marscherade in för att välkomsthälsas!
Åtta första-års kadetter. I bakre raden andra-årskadetterna
På kvällsmötet talade pastor Magnus Davisson och under gudstjänsten togs det också upp ett offer för Lettlands nya kårplantering i Saldus.
Kårplantering i Saldus
Nu är vi snart på väg till Uppsala och avslutningsmötet. Jag kommer att tala efter bibelordet från Johannesevangeliet 4:33, där Jesus säger: "Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd."

Fälten har vitnat till skörd
Efter mötet åker vi till hamnen och efter ännu en natt på båten är vi tillbaka hemma i Riga igen för en ny arbetsvecka.

Jag ber att det ska bli en välsignad vecka för dig
Peter Baronowsky

Friday, August 24, 2012

Nu är "Bygget-Mälardalen" igång!

Igår startade konferens Bygget i Uppsala. Hela vägen från Stockholm till Uppsala var det trafikstockning och vi tänkte att nu kommer det att bli trångt på konferensen...
...men det visade sig att inte alla i köerna på motorvägen Stockholm-Uppsala var på väg till konferensen. Men då konferensen började visade det sig att det var många som hade hittat fram till Korskyrkan i Uppsala.

På eftermiddagen hade det varit samlingar "seniorer" med Ingrid Lindberg, Nils-Erik Karlsson och Roger Larsson. Rut och jag hann inte dit i tid för att vara med på seniorträffen men fick rapporter om starka möten under eftermiddagen.
På öppningsmötet på fredagskvällen talade Rut över temat "Kallad" och lovsångsteamet från Västerås, med Daniel, Marina, Ludde och många fler, gjorde tjänst. Många tog av sig skorna och gick fram till korset efter Ruts predikan om Mose kallelse: 1/Våga närma dig Gud, 2/Ta av dig skorna, 3/Ikläd dig din kallelse.

Vi fick också leverera hundra exemplar av andaktsboken "Dagboken" till Handels bokbord under konferensen. De femtio ex. som Handels beställde sist var i det närmaste slutsålda. Om du inte har köpt boken, eller om du vill ge bort den till någon, så vet du nu var böckerna finns tillgängliga: På Handels försäljning under konferensen i Uppsala.

Idag på morgonen ska Rut och jag ha ett seminarium om att bli utrustad för att rädda andra. På eftermiddagen blir det välkomstmöte för de ny kadetterna som ska börja sin utbildning till frälsningsofficerare. Jag ser med förväntan fram till dagen!

Thursday, August 23, 2012

Självständiga församlingar eller "Biskopskyrkor".

Det pågår ständigt en diskussion om hur församlingar ska vara organiserade. Några ser det som en biblisk princip att varje församling ska vara självständig och att det inte får finnas ett överordnat organ. Pingströrelsen i Sverige är ett sådant exempel.

Andra ser det som mer bibliskt att församlingarna ska vara ansvariga inför ett ledarskap för ett större område, en "biskopskyrka". Frälsningsarmén har en sådan organisation och personligen ser jag den formen som den dominerande i Bibeln. Till Exempel då Paulus insätter äldste i de  församlingar han besöker (Apg 14:23), eller då Apostlamötet i Jerusalem (HK) avgör en tvist och talar om hur det ska vara (Apg 15).

I Lettland, där jag arbetar för närvarande, har Pingströrelsen en annan organisation. Här har Pingströrelsen biskop på samma sätt som alla andra kyrkor.

Pingstkyrkan i Sverige har starkt värnat om den lokala församlingens suveränitet. Ibland har det skapat problem, till exempel i Knutby där Pingströrelsens ledning väl kände till problemen i församlingen utan att kunna ingripa.

Nu i veckan uttalar sig Pingströrelsens ledare, Pelle Hörnmark (som egentligen inte är ledare utan bara samordnare och i viss mån talesman för rörelsen), i Dagen om hur en pingstpastor (som kanske inte var en pingstpastor) i DN anklagas för att ha våldtagit en kvinna.

Pelle Hörnmark säger:
"Pingströrelsen har allt sedan starten hållit den lokala församlingens självbestämmanderätt högt och i det ligger också ordination av pastorer.
– Den sker i den lokala församlingen, det finns inte ett gemensamt system. Det kan ju finnas anledning att tänka över det inför framtiden, konstaterar Hörnmark
."

Intressant tycker jag. Kan man vänta sig en kursändring inom den svenska Pingströrelsen?

"Bygget" börjar

Korskyrkan Uppsala
Det är tidig morgon på färjan mellan Riga och Stockholm. Vi är på väg till konferensen "Bygget Mälardalen", en konferens som anordnas av kårerna i Västerås och Uppsala.

Under fredagen är det seminarier med Nils-Erik Karlsson och Roger Larsson och ikväll börjar konferensen med öppningsmötet kl.18.00.

Samlingarna kommer att hållas i Korskyrkan i Uppsala, Väktargatan 2D. Välkomna!

Wednesday, August 22, 2012

Kyrkan avkristnas

Jag läste en rubrik i Norran: "Kribergs kyrka avkristnas". Artikeln handlar om en kyrka i Lycksele församling som, på grund av dålig ekonomi ska sluta fungera som kyrka och "avkristnas".

Det är väl sådant som händer. Nya kyrkor öppnas och andra kyrkor stängs. Men det stora problemet idag är inte att kyrkor stängs, utan att de fortsätter att fungera som kyrkor men "avkristnas" på sitt innehåll. Då handlar det om kyrkans inre sekularisering.

Jag har faktiskt skrivit ett par inlägg om detta fenomen tidigare som fortfarande är aktuella. De handlar både om kyrkors och individers "avkristnande".

Inre sekularisering   4 juni 2009
För en tid sedan läste jag ett inlägg av en kvinnlig präst där hon uttryckte sig ungefär så här: "Vi har lärt oss att förhålla oss till att leva i ett sekulariserat samhälle. Men hur klarar vi av att leva i en kyrka som är sekulariserad."

Invärtes sekularisering  8 juni 2009
"Men det finns även en invärtes sekularisering på individnivån. Människor som en gång haft en stark och levande tro kan visserligen finnas kvar i församlingen, men tron och trons betydelse har avtagit."

Om kyrkans sekularisering  20 augusti 2010
"Försöker kyrkan att vara lika sekulariserad som världen utanför kyrkan för att de icke kyrkvana ska känna sig hemma i kyrkan?"

Tuesday, August 21, 2012

Skiljelinjen

Jag skrev tidigare ett inlägg om Nyteologin och lovade återkomma om den avgörande skillnaden mellan olika inriktningar inom kristenheten. Jag skrev där: "Idag möter vi många liknande rörelser som ifrågasätter grundläggande kristna doktriner. Dessa rörelser använder de kristna begreppen, omtolkar dem och skapar en ny teologi som markant avviker från klassisk kristendom" och avslutade med "Men den avgörande skiljelinjen mellan olika teologiska inriktningar är bibelsynen. Din syn på Bibeln avgör var du hamnar i din tolkning."

Man kan tänka sig de olika bibelsynerna på en linje från A till C på bilden nedan. 

A. Bibeln är Guds ord 
Här ser man Bibeln som Guds ord till människorna. 

B. Bibeln innehåller Guds ord till människorna
Mycket av det som står i Bibeln är Guds tilltal, men det finns också mycket annat. Det ankommer på den enskilde att avgöra vad som är vad. 

C. Bibeln är människors tankar om Gud 
Bibeln är människors reflektioner. I Bibeln kan vi inte få veta något om vem Gud är, vi kan bara få upplysning om hur David och alla de andra tänkte om Gud.

Stora delar av kristenheten har en längre tid rört sig från positionen A mot ett alltmer liberalt förhållningssätt till Bibeln. Den Onde har i alla tider försökt så ut misstro mot Guds ord, ända från Adams tid "Har Gud verkligen sagt...?" (1 Mos 2:24).

Skiljelinjen inom kristenheten idag går inte mellan samfunden utan rakt genom de olika kyrkorna och frågan är fortfarande "Har verkligen Gud sagt", med tilläggsfrågan "Om han verkligen har sagt det, menar han naturligtvis något annat?"

Jesus och apostlarna trodde på auktoriteten i Guds ord och den del av kyrkan som fortfarande växer är de mer konservativa samfunden som ser Bibeln som Guds ord.

Frälsningsarméns lärosats nummer ett säger:
"
Vi tror att Gamla och Nya testamentets skrifter är givna av Gud genom inspiration och att de allena utgör det gudomliga rättesnöret för kristen tro och kristet liv." Lausannedeklarationen som är hela den evangeliska kyrkans "trosbekännelse" uttrycker sig nästan identiskt.

Men det finns också rörelser i vår tid där man inte förkastar Bibeln men använder bibliska begrepp som omdefinieras och ges en ny mening och andra rörelser där man selektivt väljer bort avgörande undervisning från Bibeln som synd, dom, helvetet som de flesta av oss tycker att det är mindre angenämt att tala om.

Den avgörande skiljelinjen idag inom kristenheten är vår syn på bibelordet.

Monday, August 20, 2012

Kommentar till serien "Himmel och Helvete"

Jag har skrivit ett antal inlägg om Himmel och Helvete. Här finns en översikt över inläggen. En del av inläggen har jag också lagt ut på Facebook, Blod & Eld och på Frälsningsarméns internsidor. Det är ett kontroversiellt ämne som vi inte talar om så ofta och jag hade väntat mig en del upprörda kommentarer och att bli kallad för diverse "namn". Alla är ju inte så vänliga på nätet.

De upprörda negativa kommentarerna uteblev. Jag har fått en del positiva kommentarer och ett antal "Gilla"-knappar på Facebook. Jag har också fått några kommentarer på Frälsningsarméns internsidor och eftersom de inte är öppna publicerar jag här ett par av mina svar på kommentarerna.

Svar 1
"Hej och tack för din kommentar.

Jag håller verkligen med dig om att det svårt att tala om dessa saker i själavårdssamtal och vid en dödsbädd.

MEN, Jesus talar ändå väldigt tydligt om faran om att gå evigt förlorad. Han gör det med starkare ord än jag hört någon svavelosande helvetespredikant använda. Jesus säger då han talar om den stundande domen: "Gå bort ifrån min, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar" (Matt 25:41).
Vem vill höra sånt? Inte jag i alla fall.

Dessutom varnar Jesus vid upprepade tillfällen att välja fel väg. Han säger att våra val här i livet kommer att avgöra var vi tillbringar evigheten och han säger att en dag kommer det vara försent att bestämma sig (t.ex. liknelsen om de tio jungfrurna)

Om Jesus tycket det var viktigt att framhålla detta, borde inte vi också tycka att det det är viktigt?

Min fråga kvarstår (eller snarare frågor):
- Om vi verkligen tror på Jesu undervisning om den dubbla utgången (vilket vi har skrivit under att vi gör då vi blev frälsningssoldater: "Vi tror på själens odödlighet, de dödas uppståndelse, den allmänna domen vid världens ände, de rättfärdigas eviga salighet och de orättfärdigas eviga straff.")
- Borde vi inte ha sådan kärlek och omsorg om våra medmänniskor att vi, i likhet med Jesus, varnade dem?

- Om detta som Jesus säger verkligen är SANNINGEN, borde vi inte berätta den för andra så att de får en chans att omvända sig?"

Svar 2
"
Ja, jag håller med om vad du säger att vi "behöver vår tid sin form av helgjutna evangelister, som utan att tumma på bibelordet, har gåvan att gestalta budskapet om omvändelse och frälsning".

Det är naturligtvis helt avgörande hur vi presenterar budskapet. Man behöver inte uttrycka sig lika radikalt som Jesus (förresten borde inte Jesus också tänkt på det? Det var ju många som blev stötta av hans budskap).

Men i grund och botten håller jag med dig. Det är avgörande vad vi säger, hur vi säger det och varför vi säger det!

Och talet om frälsning och omvändelse handlar inte bara om livet efter döden, det handlar också till stor del om livet före döden.

Men det kan vara en smal balansgång. Risken är naturligtvis stor att vi lindar in budskapet för att göra det mer aptitligt, så att människor inte förstår allvaret och fråntas möjligheten att göra sitt val."

Friday, August 17, 2012

Nyteologi

Samuel Logan Brengle kom till Norge 1907 fick han bland annat bemöta en teologisk inriktning som kallades Nyteologi. Nyteologin "var en rörelse som ifrågasatte mirakler och som kunde förneka sanningar som Kristi gudomlighet."

Idag möter vi många liknande rörelser som ifrågasätter grundläggande kristna doktriner. Dessa rörelser använder de kristna begreppen, omtolkar dem och skapar en ny teologi som markant avviker från klassisk kristendom.

Jag läste just i Dagens Nyheter att flera socialdemokratiska ungdomsförbund anklagar högern för att kidnappa grundläggande socialdemokratiska begrepp, omdefiniera dem och riva sönder dem. Det är på samma sätt som nyteologin fungerar.

KG Hammar uttalar sig många gånger i den riktningen. Nu senast i Sydsvenskan där han för fram en metaforisk bibeltolkning. Att till exempel Jesus går på vattnet betyder inte att Jesus gick på vattnet, utan kan i stället vara en bild, en metafor, som har ett helt annat budskap till oss. Till och med Gud kan vara en metafor, en bild som kan vara oss till hjälp.

Jesu gudomlighet ifrågasätts och tolkas som en metafor bland alla andra metaforer. Någon uttrycker detta på följande sätt: "Eller så var kanske Jesus Guds son på samma sätt som han var Guds lamm eller världens ljus. Inte bokstavligt utan symboliskt, en metafor för en djupare och mycket viktigare sanning. En levande bild, en levande, vandrande, talande liknelse." 

Jesu död på korset kan också tolkas som ett misslyckande och att poängen inte var att Jesus dog på korset, utan mer för att ge oss en bild av något annat. Här är ett exempel: "Man skulle kunna tänka att korset då blir en pinsam påminnelse om vår egen trasighet, om människans bräcklighet och systematiska ondska. Korset är vårt misslyckande men också platsen där Gud bevisar sin kärlek trots våra brister. Om detta är fallet är korset inte något att stolt paradera utan en självkritisk påminnelse vad människan gör med Guds kärlek, men också att Guds kärlek är starkare än döden. Ja korset behövs nog för att påminna oss, påminna oss om hur fel det kan bli när vi insisterar på att lösa världens problem med kraft och våld istället för Jesus kärleks prioritet.

Men den avgörande skiljelinjen mellan olika teologiska inriktningar är bibelsynen. Din syn på Bibeln avgör var du hamnar i din tolkning.

Jag återkommer om detta.

 

Thursday, August 16, 2012

Kristen tro och akademisk teologi

Stefan Swärd har i några artiklar ifrågasatt att frikyrkopastorer utbildas på sekulära teologiska utbildningar. I detta sammanhang räknas också de "kristna" högskolorna som tar emot statsbidrag som sekulära teologiska utbildningar.

Orsaken till detta är att de granskas av staten för att de ska vara sekulära nog och inte konfessionella. De "kristna" teologiska utbildningarna, som granskas av staten, gör allt vad de kan för att bevisa att de är sekulära nog för att ta emot statsbidrag. Resultatet blir ibland att de blir mer sekulära än de sekulära läroanstalterna i sin iver att bevisa hur sekulära de är.

Är en sekulär teologisk utbildning vad en frikyrkopastor behöver? Jag håller med Stefan Swärd om att en frikyrkopastor behöver en helt annan utbildning. Det är inte viktigt för en själavårdare eller predikant att följa alla diskussioner om vem som verkligen har skrivit den eller den bibelboken, eller att veta hur många Jesajor som egentligen har varit inblandade i att skriva Jesajas bok i Bibeln.

Det kan till och med vara skadligt att studera vid en sekulär teologisk utbildningsanstalt. Många förlorar där sin tro. Orsaken till detta kan vara att man studerar Bibeln på ett sätt som Bibeln säger att den inte kan bli studerad på: "Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning. Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud." (2 Pet 1:20-21)

Om man med förnuftet försöker förstå vad som endast kan uppfattas genom trons ögon kommer man fel. Om utgångspunkten för studierna är felaktig, blir normalt slutsatserna felaktiga.

Läs också Stefan Swärds bloggposter i ämnet:
Kristen syn på vetenskap, teologi och universitet
Kommentarer med anledning av kritik från David Willgren och Mackan Andersson
Några snabba kommentarer i teologidebatten
Ett nytt försök till slutinlägg i teologidebatten 

Wednesday, August 15, 2012

Är Gud bara en metafor?

I Sydsvenskan kan man läsa en intervju med tidigare ärkebiskopen K G Hammar. I artikeln utvecklas Hammars syn på Bibeln och dess innehåll. Hammar menar att Bibeln ska läsas som en samling metaforer, alltså bilder på något annat än vad som i verkligheten står skrivet.

Det är naturligtvis ett ganska äventyrligt sätt att läsa Bibeln. Om vi var och en ska försöka hitta vilka metaforer som avses i varje berättelse i Bibeln, måste ju resultat bli att vi alla har en alldeles egen Bibel som ingen annan har. Och varje metafor kanske till och med är lika sann som någon annan. Det är väl där vi hamnar om vi utgår från att Bibeln inte är sann utan att den menar något annat än det den säger?

Tag till exempel berättelsen om att Jesus går på vattnet. Den betyder enligt Hammar  inte att Jesus gick på vattnet utan något helt annat. Hammar citeras: "Jo, ta det här med att Jesus gick på vattnet. Poängen är inte att Jesus gick på vattnet. Tron ska inte rikta sig mot att Jesus gick på vattnet. Då blir det ju en historisk, inte en existentiell, tro. Då blir det ett försanthållande av att något skedde för tvåtusen år sedan. Det har ju ingenting med tro att göra. Tro är tillit i dag, i nuet. Poängen är istället: Varför har denna berättelse berättats? Varför för vi den vidare?" Meningen med berättelsen är alltså inte att Jesus går på vattnet, utan något annat. Men Hammar glömmer att tala om vad den egentligen betyder enligt honom.

I Hammars bibelsyn är till och med Gud en metafor. Hammar citeras igen: "Och då är Gud en metafor för ett sätt att försöka få det att gå ihop. Själva poängen med Gudsmetaforen är att våra liv är inneslutna i något större." Vad är det egentligen Hammar säger? Säger han inte att Gud inte finns på riktigt, utan bara existerar som en bild som ska hjälpa oss att få ihop livet?

Jag är tacksam att jag få tro på en Gud som finns på riktigt och som jag varje dag får tala med. Då det blir svårt i livet tror jag inte att en metafor är nog för att hjälpa mig vidare.

Läs också Annika Borgs kommentar i Inblick: KG Hammar förenklar

Monday, August 13, 2012

Är alla normer av ondo?

Jag läser ett inlägg på Newsmill som är författat bland andra av andre vice ordförande för Lärarnas Riksförbund, Anders Almgren. Rubriken på inlägget är "Skolan behöver fler normkritiska läroböcker".

Almgren m.fl. skriver: "Det finns inget läromedel i matematik där bostadslånet skall beräknas för Karin och Felicia som skall bo ihop. Det är dags att läromedelsförfattarna tar sitt ansvar att göra normkritiska läromedel."

Orsaken till varför det borde finnas räkneexempel med Karin och Felicia är enligt artikelförfattarna: "Det är tydligt i både läroplanen för grundskolan samt gymnasieskolan att: ”Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas”.

Det ser ut som om artikelförfattarna menar att för varje matematikexempel där man nämner Olle och Elsa, måste man också ha ett matematikexempel med Karin och Felicia, annars är det diskriminering och kränkande behandling!!

Först undrade jag om det var ett skämt, men sedan förstod att att artikelförfattarna tydligen menade allvar. Lyckligtvis ser det ut som om kommentarerna till inlägget delar min inställning. Här är några utdrag från kommentarerna:

" Nej Anders, Freddy och Dina, ert förslag behövs inte. Vårt dåliga samvete över förtryck och förföljelse av homosexuella - vilket fortfarande förekommer i många delar av världen - får inte leda till överdrifter åt andra hållet. Den fåniga lanseringen av begreppet hen i stället för han och hon var ett exempel på en sådan överdrift som direkt kom att motverka sitt syfte, eftersom det var så knäppt att det inte kunde tas på allvar.
Vi gör oss löjliga och är inte trovärdiga inför våra ungdomar om vi låtsas att homosexualitet är lika självklart och normalt som heterosexualitet.
"

"Jag hoppades att företrädare för skolan ville att matteboken skulle lära eleverna matte. Där har svensk skola blivit sämre och sämre. Nu kom förklaring. Ett gäng tomtar vill prångla in genus i boken istället för att fundera över varför våra elever blir sämre och sämre på matte. Byt ut dessa människor mot sakkunniga så har vi kommit en bra bit på vägen."

Jag är naturligtvis uppmuntrad att så gott som alla kommentatorer reagerar kraftigt mot inlägget. Jag anser personligen inte att normer och värderingar automatiskt är av ondo och måste smulas sönder. Det är på grund av normer som vi människor kan klara att leva tillsammans i ett ordnat samhälle. Naturligtvis måste normer förklaras och försvaras om de ska vara kvar, men att normer skulle vara av ondo är en fullständigt befängd tanke.

Sunday, August 12, 2012

Inlägg om himmel och helvete

Då jag ser mig tillbaka har jag skrivit en del inlägg i ämnet "himmel och helvete" det senaste året. För den som har tid och orkar läsa det jag tidigare skrivit finns här en översikt:

Mina reflektioner då jag läste Rob Bells bok "Love Wins"
Nu läser jag Rob Bells bok
Jag fortsätter att läsa Rob Bells bok - Del 2
Jag fortsätter att läsa Bells bok - Del 3
Jag fortsätter att läsa Rob Bells bok - del 4
Slutkommentar om Rob Bells bok

Mina reflektioner då jag läst Francis Chans bok "Erasing hell":
Himmel och Helvete
Årets samtalsämne i den kristna världen
Finns helvetet?

Mina reflektioner då jag läste Stefan Swärds bok "Efter detta"
- Varför pratar ingen om helvetet längre?
- "Efter detta" - del 2
- Vad händer när man dör?, "Efter detta" - Del 3
- Ska kristna också dömas? "Efter detta"- Del 4
- Slutkommentar på "Efter detta"

Mini-serien: "Himmel och helvete":
- Himmel, helvete och Brengle
- Himmel, helvete och William Booth
- Himmel, helvete och "Lilla Bibeln" 
- Himmel, helvete och Jesus

Friday, August 10, 2012

Himmel, helvete och Jesus


Detta är mitt fjärde inlägg i serien om himmel och helvete. De frågor som jag vill ställa med dessa inlägg lyder ungefär så här:
- Om talet om himmel och helvete har fått så stor plats i Nya Testamentet, varför får det så liten plats i förkunnelsen i våra kyrkor? (Har Bibeln en felaktig betoning eller är det vi som tappar bort något centralt?)
- Om vi fortfarande tror på himmel och helvete borde vi inte älska våra medmänniskor så mycket att vi varnade dem?

Stefan Swärd skriver i sin bok "Efter detta":
"Ibland hör man det påstås att Gamla Testamentet är fyllt av tanken på Guds dom medan Jesu undervisning handlar om nåd. Men redan en flyktig genomläsning av evanglierna står det klart att domsfökunnelsen snarare framhävs ännu mer.
Flera av Jesu liknelser har ett allvarligt budskap som handlar om domen och att gå evigt förlorad. Bara i Matteusevangeliet hänvisar Jesus till domen åtminstone 16 gånger. I likhet med t.ex. Jeremia eller Johannes Döparen framstår Jesus som en domedagsprofet. Det är från Jesu egen mun som den skarpaste undervisningen om domen och helvetet kommer." (sid 40).

Jag upprepar frågan lite omformulerad:
- Om Jesus tyckte att detta var viktigt, borde inte vi också tycka att det är viktigt?

Francis Chan skriver i sin bok "Erasing Hell" (Detta är min egen översättning, men jag tror att boken numera även finns på svenska):
"Jesus valde att använda starka och skräckinjagande ord när han talade om helvetet. Jag tror att han valde att tala i dessa termer därför att han älskar oss och ville varna oss. Så missa inte poängen: Han talade om helvete som en skräckinjagande plats som karaktäriserades av lidande, eld, mörker och klagande. Jag tror att hans avsikt var att väcka fruktan inom oss som kunde leda till att vi tog helvetet på allvar så att vi försökte undkomma det till vilket pris som helst.
Jag var faktiskt förvånad över hur många skarpa uttalanden Jesus gjorde om helvetet. Förmodligen därför att jag är så van att människor betonar hans ord om välsignelser, inte hans varnande ord."

Jag är mycket medveten om att tidigare helvetesförkunnelse har bringat ämnet i vanrykte. Och jag är själv ingen helvetespredikant, men om det är detta som är sanningen, borde vi inte tala om det för vår generation, så att de får en chans att ta ställning i frågan?




Thursday, August 9, 2012

Himmel, helvete och "Lilla Bibeln"

Jag har tidigare skrivit om Himmel och helvete och refererat till Samuel Logan Brengle och William Booth.

Den fråga jag ställer är varför vi talar så lite om domen och helvetet då ämnet fått så stor plats i Nya Testamentet, och framför allt i Jesu egen undervisning. Och om vi fortfarande tror på domen och helvetet, vilket uppenbarligen Jesus gjorde, är det inte ytterligt kärlekslöst att inte varna våra medmänniskor?

Den dubbla utgången, himmel och helvete, är ett centralt tema i Nya Testamentet. Kanske det mest centrala. Då kristna har försökt sammanfatta det kristna budskapet har man gjort det i vad man brukar kalla "Den lilla Bibeln" (Joh 3:16), "Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv."

I Wikipedia kan man läsa en förklaring varför denna vers kallas "Den lilla Bibeln":
"Versen brukar ofta kallas för Lilla Bibeln eftersom bibelordet, i stort sett, beskriver vad hela den kristna tron går ut på."

Den mest centrala versen talar alltså om den dubbla utgången, om himmel och helvete, om att gå under eller få evigt liv.

Har vi tappat något centralt i vår undervisning om vi inte längre undervisar om himmel och helvete?
Är det till och med så att vår värld skulle bli en bättre plats om det fanns en större medvetenhet om att vi alla ska stå till svars för våra handlingar en dag?

Jag återkommer med ett inlägg om Jesu förkunnelse om himmel och helvete.

Wednesday, August 8, 2012

Himmel, helvete och William Booth

I mitt förra inlägg om himmel och helvete berättade jag om Brengle. Brengle skriver att ett av resultaten av dopet med den Helige Ande är att himmel och helvete blir realiteter.

Då jag skrev det kom jag att tänka på att William Booth också uttalade sig om himmel och helvete. En journalist frågade en gång William Booth om hans farhågor inför framtiden. Booth svarade:

"Religion utan den Helige Ande, Kristendom utan Kristus, Förlåtelse utan omvändelse, Frälsning utan pånyttfödelse, Politik utan Gud och Himmel utan Helvete."

William Booths farhågor har verkligen uppfyllts. Vi lever i en tid där stora delar av den kristna kyrkan har rationaliserat bort helvetet. Det predikas att det spelar inte så stor roll hur du lever. Gud är så kärleksfull så att han kommer att förlåta allt i alla fall. Det predikas ett "du-duger-som-du-är-budskap" som ligger väldigt långt ifrån omvändelsebudskapet som predikas i Nya Testamentet av Johannes döparen och Jesus. 

För inte så länge sedan hörde jag om en man som sa: "Om ni kristna verkligen tror på Bibelns budskap om helvetet, är jag väldigt förvånad att ni inte är mer angelägna att rädda oss andra."

Jag vet att det finns kristna som inte längre tror på helvetet. Det finns kristna som förkunnar att alla kommer att bli frälsta till slut, hur man än lever.

Men frälsningssoldater tror på den dubbla utgången. I varje fall måste alla som vill bli frälsningssoldater skriva under att de tror på den. Man skriver bland mycket annat under på att "Vi tror....den allmänna domen vid världens ände, de rättfärdigas eviga salighet och de orättfärdigas eviga straff."

Jag tycker mannens påstående är berättigat. Om vi tror på ett evigt straff borde vi vara så kärleksfulla att vi varnade för våra medmänniskor om det.

Vi talar ibland om domedagsprofeter ifrån det Gamla Testamentet, men ingen har mer ihärdigt än Jesus varnat för domen och helvetet. 

Jag återkommer om det.



Tuesday, August 7, 2012

Himmel, helvete och Brengle

Jag fortsätter att läsa i boken, sammanställd av Peter Farthing, med utdrag ur Brengles olika böcker. Bokens titel på engelska är: Samuel Logan Brengle, Heart to God.

I ett utdrag berättar Brengle om sin radikala upplevelse av dopet med den Helige Ande. Jag har läst det många gånger tidigare. Brengle skriver: "Den 9 januari, 1885, omkring klockan nio på morgonen, helgade Gud min själ". Sedan beskriver han upplevelsen: "Han (Gud) gav mig en upplevelse som jag aldrig hade drömt vara möjlig att uppleva på denna sida himlen. Det var en himmel av kärlek som kom in i mitt hjärta. Jag gick ut på Bostons gator före frukost gråtande av glädje och prisande Gud."

Sen försöker Brengle förklara sin erfarenhet. Han skriver: "Vill du veta vad det innebär att bli fylld med den Helige Ande? Det är inte bara en känsla. Det är ett inflöde av kärlek som tar varje tanke till fånga för Herren Jesus (2 Kor 10:5), som driver ut all fruktan (1 Joh 4:18), som bränner bort alla tvivel och all otro, som skapar ödmjukhet i hjärtat (Matt 11:29), som får oss att hata orenhet, lögn och svek, en falsk tunga och allt annat ont. Det gör himmelen och helvetet eviga realiteter...".

Fastän jag läst detta citat många gånger tidigare hajar jag till. Brengle beskriver uppfyllelsen av den Helige Ande med ett dop av kärlek och så skriver han att ett av resultaten är att himmel och helvete blir verkligheter för dig! Hur kan man koppla ihop kärlek med helvetet?

Men jag tror att jag förstår hur Brengle tänker. Om vi verkligen tror på den dubbla utgången, på himmel och helvete, och om helvetet verkligen är så fasansfullt som Jesus beskriver det så vore det den yttersta kärlekslöshet att inte varna människor för helvetet. Ju mer vi älskar människor ju mer angelägna borde vi kanske vara att berätta för människor om himmel och helvete.

Varför predikas det så lite om den dubbla utgången? Beror det på att vi bryr oss så lite om våra medmänniskor?

Fortsättning följer...

Kyrkans uppdrag

Det var guldjubel på svenska kyrkans kafé i London igår under olympiaden. Sverige tog sin första guldmedalj. Det är naturligtvis väldigt roligt.

Men så skriver man på bloggen: "Som kyrka vill vi leva upp till vårt trehundraåriga uppdrag och följa svensken och vara kyrka med allt vad det innebär. Vårt fokus är att se och möta människor, erbjuda stöd och gemenskap, dela glädje och sorg."

Jag är inte speciellt känslig, men jag blir beklämd då kyrkans fokus presenteras på det sättet. Jag hade hoppats att kyrkans fokus skulle ha något med Jesus att göra. Jag hade hoppats att fokus skulle vara att människor skulle bli frälsta eller att uppfylla missionsbefallningen.

Sunday, August 5, 2012

Brengle besöker Norge

Från min bokhylla

I mina febrila försök att hitta något läsvärt i vår lilla bokhylla i Riga, hittade jag en bok jag inte tidigare läst. Det är en sammanställning av olika artiklar av Brengle som gavs ut 2009, med Peter Farthing som redaktör. I introduktionen skriver Farthing om Bengles besök till Norge:

"1907 kom Brengle till Norge. Där var det två nya rörelser som svepte fram över kyrkorna - den ena var en väckelserörelse som betonade tungotal, och den andra var en rörelse som kallades Nyteologi och som ifrågasatte mirakler och som kunde förneka sanningar som Kristi gudomlighet. Brengle bemötte tungomålstalandet genom att undervisa från Bibeln, speciellt betonade han helgelsen. Då han kom till Bergen skulle han tala till en stor grupp representanter från Nyteologin. Brengle tyckte inte om diskussioner men han ville röra människors hjärtan med sanningarna som var evangeliets kärna.


Em kväll då han kom till samlingen, möttes han av en stor församling av kyrkoledare, professorer, jurister och journalister. Då han tog sin plats på plattformen såg han nervöst ned på det använda kuvert där han hade skrivit ned några få anteckningar. Då han reste sig försvann all fruktan.


´Gud kom över mig´ berättar han. ´Jag har aldrig känt hans närvaro starkare. Mina tankar var helt klara. Det kändes som om jag var iklädd den Helige Ande´.


Andra upplevde detsamma. Människor satt käppraka och ansträngde sig för att höra och se honom då han utvecklade det stora temat försoningen. ´De såg framför sig en man som verkligen levde och som var brinnande. Reportrar från lokalpressen började skriva anteckningar, men glömde snart att skriva. Vid sidan av Brengle på plattformen stod Adjutant Theodor Westergaard, som var tolk. Westergaard översatte en mening och sände ut den till åhörarna och viskade mellan översättningarna:  ´Underbart! Ge dom, Överste!´ (Clarence Hall).


När han var färdig, strömmade folk fram för att skaka hans hand. En reporter bad om manuskriptet till hans tal för att trycka det, men Brengle hade bara sitt kuvert. En man som senare blev evangelist, skrev, ´Jag har hört hundratals predikanter, men jag har aldrig hört något som denna försoningspredikan. Det var det mest anmärkningsvärda vittnesbördet jag någonsin hört om Kristi gudomlighet. Något hände i min själ den dagen. Mina tvivel flög iväg. Jag visste att min Herre är gudomlig och sedan dess har känt honom´.


Vad vi ser i detta är en man fylld och formad och utrustad med kraft av Guds Ande."

Jag återkommer med några ytterligare kommentarer till boken.

Jag har tidigare skrivit om Brengles egna skildringar av tiden i Norge ifrån brevsamlingen till hans hustru Lily. Här finns mina tidigare inlägg från Brengles besök i Norge:
Brengle i Norge - del 2
Brengle i Oslo - Del 3
Brengle i Hamar och Trondheim - Del 4 
Brengle på rundresa i Norge - Del 5 

Saturday, August 4, 2012

Selektiv tolerans

Erik Bengtzboe från Moderata Ungdomsförbundet på Brännpunkt i Svenska Dagbladet "Pride är och ska förbli en plats för tolerans". I artikeln skriver Bengtzboe: "Pride är en symbol för tolerans och öppenhet, och borde i vara vägledande för samhället i stort."

Problemet med den tolerans som Pride representerar är att det finns en stor tolerans mot alla dem som har samma uppfattning som Pride. Mot dem som har en annan uppfattning än Pride finns en total avsaknad av tolerans.

De som har en klassisk kristen syn på moral- och samlevnadsfrågor möts definitivt inte med respekt, utan snarare med förakt och hat.

På tal om tolerans har jag nyligen skrivit en serie inlägg om den nya toleransen. Du kan läsa inläggen här.

Friday, August 3, 2012

Vart tog divisionerna vägen?

Det har varit tradition att på lördagar presentera ett mer humoristiskt inslag under vinjetten "lördagsgodis" på rupeba.se. Här kommer dagens bidrag.

Vid den senaste omorganisationen i Frälsningsarmén tog man bort divisionerna, som är benämningen på distriktsindelningen för Frälsningsarméns arbete i Sverige. Det är internationellt sett en ovanlig åtgärd.

Jag kanske aldrig har riktigt förstått varför man gjorde det, men då jag häromdagen lyssnade på en predikan på engelska förstod jag varför. Omorganisationen skedde då ledaren för Frälsningsarmén i Sverige var både bokstavstroende och engelsktalande. Det står i den engelska Bibelns: "there may be no divisions among you" (1 Kor 1:10), som ordagrant kan översättas "låt det inte finnas några divisioner bland er" (fast normalt översätts divisioner med splittringar).

För säkerhets skull vill jag säga: Detta inlägg är inte allvarligt menat, utan mer som ett skämt.
(Bilden är hämtat från Bootheum, en utmärkt hemsida om Frälsningsarméns historia)

Wednesday, August 1, 2012

De lättkränktas land

Från min bokhylla

Då jag febrilt letade efter någon intressant sommarläsning i vår lilla bokhylla hemma i Riga, hittade jag en bok av Psykiatern David Eberhard, "Ingen tar skit i de lättkränktas land". Jag ögnade igenom den och konstaterade att den fortfarande har ett budskap till oss 2012. Jag ser i bloggen att jag läste den för två och ett halv år sedan. Då skrev jag så här:

"Jag har just läst boken "Ingen tar skit i de lättkränktas land" av David Eberhard. Samtidigt kan jag läsa i Dagens Nyheter att "Anmälningar från kränkta elever ökar."
Det är samma budskap i boken som i Dagens Nyheter. Vi svenskar upplever oss i allt större utsträckning som kränkta.
David Eberhard är överläkare i psykiatri på Danderyds sjukhus. Han skriver i boken att 25 procent av alla människor i Sverige upplever sig kränkta. Att vara kränkt är alltså ett tämligen normalt tillstånd.
Eberhards budskap är av vi lever i en så vadderad överbeskyddad värld så att vi inte klarar av att hantera de vardagliga händelser som möter människor
."

Läs mer