Himmel, helvete och Jesus

Detta är mitt fjärde inlägg i serien om himmel och helvete. De frågor som jag vill ställa med dessa inlägg lyder ungefär så här:
- Om talet om himmel och helvete har fått så stor plats i Nya Testamentet, varför får det så liten plats i förkunnelsen i våra kyrkor? (Har Bibeln en felaktig betoning eller är det vi som tappar bort något centralt?)
- Om vi fortfarande tror på himmel och helvete borde vi inte älska våra medmänniskor så mycket att vi varnade dem?

Stefan Swärd skriver i sin bok "Efter detta":
"Ibland hör man det påstås att Gamla Testamentet är fyllt av tanken på Guds dom medan Jesu undervisning handlar om nåd. Men redan en flyktig genomläsning av evanglierna står det klart att domsfökunnelsen snarare framhävs ännu mer.
Flera av Jesu liknelser har ett allvarligt budskap som handlar om domen och att gå evigt förlorad. Bara i Matteusevangeliet hänvisar Jesus till domen åtminstone 16 gånger. I likhet med t.ex. Jeremia eller Johannes Döparen framstår Jesus som en domedagsprofet. Det är från Jesu egen mun som den skarpaste undervisningen om domen och helvetet kommer." (sid 40).

Jag upprepar frågan lite omformulerad:
- Om Jesus tyckte att detta var viktigt, borde inte vi också tycka att det är viktigt?

Francis Chan skriver i sin bok "Erasing Hell" (Detta är min egen översättning, men jag tror att boken numera även finns på svenska):
"Jesus valde att använda starka och skräckinjagande ord när han talade om helvetet. Jag tror att han valde att tala i dessa termer därför att han älskar oss och ville varna oss. Så missa inte poängen: Han talade om helvete som en skräckinjagande plats som karaktäriserades av lidande, eld, mörker och klagande. Jag tror att hans avsikt var att väcka fruktan inom oss som kunde leda till att vi tog helvetet på allvar så att vi försökte undkomma det till vilket pris som helst.
Jag var faktiskt förvånad över hur många skarpa uttalanden Jesus gjorde om helvetet. Förmodligen därför att jag är så van att människor betonar hans ord om välsignelser, inte hans varnande ord."

Jag är mycket medveten om att tidigare helvetesförkunnelse har bringat ämnet i vanrykte. Och jag är själv ingen helvetespredikant, men om det är detta som är sanningen, borde vi inte tala om det för vår generation, så att de får en chans att ta ställning i frågan?