Himmel, helvete och William Booth

I mitt förra inlägg om himmel och helvete berättade jag om Brengle. Brengle skriver att ett av resultaten av dopet med den Helige Ande är att himmel och helvete blir realiteter.

Då jag skrev det kom jag att tänka på att William Booth också uttalade sig om himmel och helvete. En journalist frågade en gång William Booth om hans farhågor inför framtiden. Booth svarade:

"Religion utan den Helige Ande, Kristendom utan Kristus, Förlåtelse utan omvändelse, Frälsning utan pånyttfödelse, Politik utan Gud och Himmel utan Helvete."

William Booths farhågor har verkligen uppfyllts. Vi lever i en tid där stora delar av den kristna kyrkan har rationaliserat bort helvetet. Det predikas att det spelar inte så stor roll hur du lever. Gud är så kärleksfull så att han kommer att förlåta allt i alla fall. Det predikas ett "du-duger-som-du-är-budskap" som ligger väldigt långt ifrån omvändelsebudskapet som predikas i Nya Testamentet av Johannes döparen och Jesus. 

För inte så länge sedan hörde jag om en man som sa: "Om ni kristna verkligen tror på Bibelns budskap om helvetet, är jag väldigt förvånad att ni inte är mer angelägna att rädda oss andra."

Jag vet att det finns kristna som inte längre tror på helvetet. Det finns kristna som förkunnar att alla kommer att bli frälsta till slut, hur man än lever.

Men frälsningssoldater tror på den dubbla utgången. I varje fall måste alla som vill bli frälsningssoldater skriva under att de tror på den. Man skriver bland mycket annat under på att "Vi tror....den allmänna domen vid världens ände, de rättfärdigas eviga salighet och de orättfärdigas eviga straff."

Jag tycker mannens påstående är berättigat. Om vi tror på ett evigt straff borde vi vara så kärleksfulla att vi varnade för våra medmänniskor om det.

Vi talar ibland om domedagsprofeter ifrån det Gamla Testamentet, men ingen har mer ihärdigt än Jesus varnat för domen och helvetet. 

Jag återkommer om det.